Problemen och lösningarna

Att arrangera festival är oftast kul, men ibland ligger man vaken om nätterna och grubblar över hur sjutton vi ska lösa saker och ting. När det börjar blir huvudvärk av grubblet är det dags för krismöte. Precis ett sånt möte hade tre av oss i Krokstrand i söndags. Vi var en sorglig skara på morgonen. En med pollenallergi, en med trasigt hjärta och en med bakfylla efter sin 25-årsfest. Men vi släpade oss ut i trädgården och slog oss ner på gräsmattan med en kanna kaffe (och te till avvikaren). Och så började vi nysta i allas huvudvärk.

Vi har några stora problem just nu. Ett av de problem som vi drogs med förra året och trodde att vi hade löst för gott är att vi inte har någon säkerhetsansvarig. Ibland händer det att någon gammal eldsjäl lämnar skeppet för att starta ett nytt liv på annat håll och då är det inte alltid så lätt att hitta någon som vill ta dennes hedervärda plats. Ett annat problem är att vi inte har någon krögare till festivalrestaurangen. Bengt som har slitit i köket under elva festivaler är en av dem som har lämnat skeppet för att för en gångs skull få se festivalen från besökarnas sida. Det har han förtjänat efter alla år, men vem är bra nog att ersätta honom? Ett tredje problem är att det inte är klart vem som skall sköta tekniken på våra scener eller för den delen vilka som skall vara konferencierer.

Men det finns också ljusglimtar som väger upp problemen. Som när Maja och Stina mot alla odds ställer upp på att organisera artistboende. Eller när Alma säger att hon ställer upp på att fixa barntältet med några vänner. Eller när Moa och Louice kommer med idén att ordna en dokumentationsworkshop med skrivande och foto. Det är sånt som gör det värt problemen, som gör det skönt i solen en dag som inte börjar på topp. Det är sånt som funkar som huvudvärkstabletter för oss. Det är sådant som får vår producent att känna sig så lätt inombords att han rakar av sig sitt tre kilo tunga skägg och plötsligt blir en ny människa. Så om någon vill vara säkerhetsansvarig, känner en bra krögare eller har en briljant och billig teknikidé -skriv en kommentar:)

Joel rakar av sig problemen i vårsolen

Hej cyberrymden!

Hej bloggen, det var inte igår! Mellan livet och vårsolen är det inte lätt att finna eller ta tid åt bloggen, tråkigt nog. Jag tjatade så över att vi skulle dra igång den och nu är jag knappt aktiv. Men det ska det bli ändring på!

Det är verkligen kul att logga in på vår infomail, vilket är mitt ansvar. Bland allt skräp om viagra, bantningspiller och kontaktannonser så finns ett stort intresse för att komma och spela på eller uppleva krokstrandsfestivalen. Det värmer verkligen och jag är glad att det inte är min uppgift att tacka nej till alla entusiaster, man önskar ju att vi hade plats åt er alla. Men om någon är intresserad så finns det fortfarande ett par små luckor i programmet. Eller om man undrar något eller så. krokstrandsfestivalen@krokstrand.se, där sitter jag och svarar på frågor.

Jag vill ha er hjälp. Från början hade jag en sådan tydlig tanke om vad bloggen skulle fylla för syfte. Jag ville bjuda in er att se hur det går till när ett gäng unga människor plötsligt blir festivalarrangörer och allt vad det kan innebära. Men nu så är det så svårt att hitta på vad man ska skriva om. Vad vill ni veta? Är ni nyfikna på något? Tex hur strukturen ser ut, hur en bandbokning går till, hur det är att vara funktionär, varför gör vi det här? Önska teman och ställ frågor!

Ser fram emot att se detta enmannaband en sen kväll i juli, vilket jag kommer att få göra!

Konsertsuget

Som tidigare nämnt var jag på konsert med Kaizers Orchestra den 19:e mars.
(ursäkta språket) Så jävla bra var det! Som så ofta när man får se en efterlängtad artist.
Det påminde mig om allt som är bra med festival, varför jag älskar livemusik och varför jag åker på festival. Det är närvaron, stämningen, känslan - man får se fantastiska uttryck på scen, det är härlig atmosfär i publiken, och även fast man står och trängs bland en massa främlingar är alla glada och familjära med varann, man är ju där av samma anledning - musiken!

Jag gillar många sorters musik, och just den här aftonen var röjig och svettig. Vi dansade, hoppade och sjöng så att halsarna var torra och fötterna trötta efterföljande dag. Jag stod nästan längst fram, det var en tjej som var ännu mindre än jag framför mig, vid stålstaketet framför scenen. Jag stod med armen runt henne, greppande staketet och parerade stötarna från folkhavet så gott jag kunde. Många tycker att det är jobbigt att stå så långt fram, att gå på så vilda konserter. Men jag älskar det! Man träffar en massa människor, får dansa till härliga toner och strunta i allt annat för en stund. Jag gillar helt enkelt när det är svettigt och varmt, man vrålar sig hes och klappar händerna ömma!

Men jag har många olika festival- och konsertminnen, även stillsamma sådana. Ibland sitter man i en rökig pub där alla sjunger med och stampar takten på golvbräderna så dammet virvlar, ibland sitter man och långsamt insuper vacker, vacker musik som gör en öm i själen, och ibland dansar man tills morgonsolen tittar fram. Stunderna jag minns är många, underbara och bitterljuva. Som den gången jag dansade bort sorgen efter en pojkvän, eller kvällen jag upplevde ren lycka och då som jag träffade en ny bästa vän!

Minnena värderar jag som sällsynta och färgglada pärlor på mitt livshalsband. Men tyvärr börjar de suddas ut och blandas ihop. Jag är rätt ung, men många konserter och festivaler har det blivit, och att sortera dem är inte alltid lätt. Här följer i alla fall några av mina mest skinande pärlor:

1999 var jag för första (men absolut inte sista) gången på Roskildefestivalen, jag var en liten plutt till barnrumpa och hade ännu inte upptäckt jazzens storhet. Sista konserten vi såg på kvällen var ett band med afrikanska snubbar som spelade en blandning av hip-hop, västafrikansk traditionell musik och jazz. Jag var imponerad! Efteråt stannade jazzmusikerna kvar och jammade loss - jag var förtrollad. Jag stod med glittrande ögon som fastlimmad vid scenkanten och lyssnade, tills mamma drog mig tillbaka till tältet för sömn, hon var så trött och klockan var fyra på natten!

2004 (tror jag) såg jag Svenska Akademien första gången på Chalmers Kårhus. Stämningen i publiken var underbar! Alla log, dansade, skrattade. Ingen knuffades och inga sura miner. Alla sjöng med och det var fint, fint. Och Svenska Akademien är underbara. De är duktiga musiker som sprider ett positivt budskap om fred och rättvisa, och sjunger på bred skånska till baktakt.
General Knas från Svenska Akademien (han som är så snygg och har den mörka rösten) spelar på årets Krokstrandsfestival, för övrigt.

2005 var första gången som Nine Inch Nails kom till Sverige. Detta legendariska rockband. Vi var peppade! Det var på Hultsfredsfestivalens 20-års jubileeum. De spelade på den största scenen med utsikt över sjön och de småländska skogarna. Under konserten kom ösregnet och åskan, och endast de inbitna fansen stod kvar i vätan och sjöng med för full hals. Stämningen var underbar. Regnet ångade snabbt bort från våra varma kroppar. Sedan dess är även jag ett inbitet NIN-fan...

2006 spelade Maud Lindström på Krokstrandsfestivalens lilla scen. Den lilla i trä vid restaurangen. Hon är fantastisk. Det var på eftermiddagen och många satt och åt sin middag på uteserveringen, det var knökfullt. Hon beskrivs som Sveriges enda officiella kärlekskritiska bisexuella feministiska vissångerska. Sorlet la sig och middagsbesticken fick vila, antingen av beundran, gapflabb eller äckel. Hon bör upplevas.

Sist men inte minst såg jag Cypress Hill på Leeds Music Festival 2010. Det var stort. Leeds är stort, ca 100 000 besökare. Cypress Hill är kända, mycket kända. Det var grymt.

Självklart har jag många många mer underbara minnen, men detta skulle kunna bli världens längsta blogginlägg, och det vill jag undvika. Jag vill passa på att säga att varje gång jag sett Flamenco en Marca i Krokstrand har varit exeptionellt, de är något alldeles extra! Se dem i sommar!

Nu vill jag höra ditt finaste konsert/festivalminne! Kom igen, berätta! Det är alldeles för lite kommentarer på den här bloggen!

Kärlek!

Nya idéer gror och växer

Förra veckan låg bloggen lågt. Under "släppveckan" då vi avslöjade en ny bokning varje dag bräde vi av massor av krut och sedan behövde vi ladda om några dagar. Nu har vi ägnat några dagar åt att klura på vad man kan hitta på för skoj på bloggen och som vanligt finns det alltid någon som kläcker fantastiska idéer!

Eventuellt blir det ytterligare en släppvecka längre fram i vår. Men innan dess kommer vi att börja varva inläggen om festivalens framskridande med diverse tävlingar. Detta är bara en liten förvarning för er bloggläsare och festivalbesökare. Snart kommer ni att få gnugga geniknölarna, bläddra i fotoalbumen och leta fram de bästa minnena från gångna festivaler. Vi håller just nu på att klura på vilka priser ni ska kunna vinna. Jag ger inga löften än, men ni kommer garanterat inte bli besvikna!

Håll ögonen på bloggen de närmaste veckorna så ni inte missar chansen att ta hem segern:)